Johannes Cabal the Necromancer

Så heter boken jag just haft nöjet att läsa. Skriven av Jonathan L. Howard.

Johannes Cabal är en nekromantiker tack vare att han sålde sin själ till djävulen och boken börjar när han beger sig ner i Helvetet för att säga att han ångrat sig och vill ha tillbaka sin själ tack så mycket… Det visar sig inte vara det enklaste. Han gör ett vad med djävulen om att byta hundra själar mot sin egen. Och han har ett år på sig. Till sin hjälp får han en karneval skapad i hevetet men som legat oanvänd i många år.

Johannes som den kalla ensamma forskare han är har ingen aning om hur idioter (vanligt folk) har kul och tar hjälp av sin bror som är vampyr men ändå mer mänsklig än Johannes, samt ett gäng zombier, spöken och andra saker som blir dragna upp ur graven.

Jag läste den på engelska. Det kunde vara lite svårt ibland. Inte så att jag tappade flytet men man fick strunta i vissa beskrivningar. Ord som incorrigible, ruminatively och accountrements får en att rynka på ögonbrynen lite grann men inte så mycket. Det är just så mycket känsla i språket att jag tror att översättningen till svenska kommer förlora mycket. Språket ja… Det första som dyker upp i mitt huvud är att detta lika gärna kunde vara produkten av en mindmeld av Pratchett och Lovecraft. Både i story och i språket.

Ingenting är förutsägbart. Det är spännande. Moral och etik har tagit semester. De döda vandrar och man har kul. Riktigt kul.

Och bara för attdet är hysteriskt kul, ett utdrag ur boken:
”Big squidhead lies a-sleeping at the bottom of the sea.
And one day, when the stars are right, he´ll wake up presently.
And then may wipe us all out, which sounds worrying to me.
While Tcho-Tcho sings this song…

Aïe! Ftagn! Ftagn! Chtulhu!
Cosmic horror coming to you.
The Old ones are back now with a view to
Sucking out your brains!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *