De ler inte men ändå…

Jag vet inte vad det är men av någon anledning drivs jag till att konstant fotografera våra katter.

Det är något över katter som gör dem photogenique. Det blir ofta hur bra som helst och har man en rolig fotoapp eller kamera eller är vass på photoshop så kan det göra ännu bättre resultat.

Är det deras självständiga själar som gör avtryck på linsen? Är det det att de skiter i vilket? Är det glansen i pälsen och de långsmala pupillerna? Jag vet inte. Men bra blir det. Det kan ju också vara så att jag är färgad av det faktum att jag fotograferar katter jag älskar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *