Vägen till helvetet är kantad av molekyler.

Jag och Leona har precis sett dokumentären Underkastelsen på SVTplay. Herregud vad skrämmande den är. Tankeväckande och alarmerande och ger oss insikt om exakt hur oskyddade vi är.

Allting vi äter, allting vi rör vid och interagerar med är proppat fullt av, täckt med eller injicerat med av människor framställda kemikalier. Detta har pågått i nästan hundra år. Och först verkade allt så bra… Tanken var ju att vi skulle leva längre, bli sundare och vara skyddade mot skadliga ting. Och de senaste generationerna har varit sundare och haft en längre livslängd än sina föräldrar. Men vi har fått ett slag i nacken.

Dessa kemikalier har i det långa loppet visat sig vara skadliga. Till och med för ofödda foster som nu har högre halter av kemikalier i sin genuppsättning än vuxna. Kemikalier som beter sig som hormoner och i vissa fall ersätter naturliga hormoner i våra kroppar. Det angriper vår fortplantningsförmåga. 8% av barnen i Danmark det senaste året kom till med provrörsbefruktning.

Det sägs att vägen till helvetet är stenlagd med goda intentioner. Dessa forskare som började skapa kemikalier för att underlätta för oss alla har någonstans glömt att kolla upp vad kemikalierna gör i det långa loppet. Vem har egentligen tid att vänta så länge på att lansera något när profiten står och knackar på dörren? Testa ordentligt? Nej varför det? Ofta är det också så att flera små kemikalier som i sig inte är så farliga i kombination får våra fortplantningsorgan att växa fel och skjuta blanka skott. Får fiskar i våra vatten att bli tvåkönade. Framkallar allergier, ADHD, inlärningssvårigheter med mera.

Det jobbiga är att vi nått en punkt där det är omöjligt att skydda sig. Allt är påverkat. Plastburkar, konserver, mat, leksaker, möbler, kläder… You name it. Att bosätta sig i en stuga i skogen och bara leva på det man odlar själv klädd i enbart ett fikonlöv är inget alternativ. Allt som växer upp har spår i sig från bekämpningsmedel någon sprutade över en åker i Oklahoma på sjuttiotalet.

Vi visste det. Vi har alla sett apornas planet, Mad Max, Waterworld och andra postapokalypsfilmer för att veta vad det var som gick snett. Människan dömde sig själv… Det är deprimerande. Det man kan göra är att blunda riktigt hårt och tänka riktigt hårt: ”Allt är bara bra… Allt är bara bra…” och försöka tro på det.

Oj vad deprimerande det här blev… Se dokumentären ändå. Det är en ögonöppnare.

Följ min blogg med bloglovin

One Comment

  1. Ja det är hemskt. Vi använder till exempel inte vanlig deodorant och schampo eller babyolja och våtservetter till sonen. Det finns ofta alternativ som är bättre. Och tycker man att det är krångligt med innehållsförteckningar finns det genvägar och lathundar på nätet.

    Det läskiga är dock det man inte kan påverka. Sådant som bara finns omkring oss och i oss. Det är otäckt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *