Pilgrimsresan av Paulo Coelho

Jag blir alltid så inspirerad och förundrad av hur enkelt Paulo Coelho får det andliga och djupa att framstå i sina böcker. Jag läste klart boken för en timme sen och jag vill ge mig på den igen med en markeringspenna eller skriva av favoritstycken i en anteckningsbok eller nåt.

Pilgrimsresan skrevs 1978, några år innan Alkemisten, som blev Coelhos stora genombrott. Det handlar om Paulo som, för att nå sista steget i sin utbildning i Traditionen och få sitt svärd i allt vad det innebär, måste gå en pilgrimsfärd i norra Spanien, längs den uråldriga leden till staden Santiago de Compostela. Där, tillsammans med sin vägvisare Petro, möter han herdar, magiker, demoner och andra längs vägen. Han får utmaningar och insikter och inser att resans mål inte alltid är det man trott eller ens viktigt i sammanhanget.

”Den goda kampen är den vi utkämpar för våra drömmars skull. När de med sin fulla kraft spricker ut inom oss – i ungdomen – då har vi mycket mod men har fortfarande inte lärt oss kämpa. När vi till slut lyckas lära oss kämpa har vi inte längre samma mod att ge oss in i kampen. Därför vänder vi oss inåt och kämpar mot oss själva, och vi blir vår egen värsta fiende. Vi säger att våra drömmar var barnsliga och svåra att förverkliga eller föddes innan vi visste hur hårt livet var. Vi dödar våra drömmar för att vi är rädda att utkämpa den goda kampen.”

– Posted using BlogPress from my iPad

One Comment

  1. Jag har drömt om El camino, pilgrimsresan till Santiago de Compostela alltså, i flera år. Får se om jag kommer dit någon gång. Jag har också läst boken.

    Du och L borde göra något sådant. Jag tror ni hade upptäckt en hel del på färden. Den inre resan överraskar.

    Jag for ju till Indien av den anledningen och kom hem som en annan version av mig själv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *