Att äga sin stereotyp

På väg hem från gymmet så mötte jag en lattemamma. Jag vet att det var en lattemamma av flera olika anledningar. Dels så var det tvillingvagnen av senaste snitt. Barnet i den ena sitsen och diverse tillbehör till barnet i den andra. Det var hennes dyra jacka och hennes designersolbrillor. (Vad vet jag om sånt egentligen, men det såg snajsigt ut.) Och så till sist, den lilla rykande pappersmuggen som lämnade spår av skummad mjölk på hennes överläpp efter hon tagit sig en slurk. Latten. Den relativt nödvändiga ingrediensen för en lattemamma.

Först så tänkte jag att om det nu finns en stereotyp, just lattemammor i detta exemplet, som är mer eller mindre förjöjligad, bespottad eller bara sådär muntert fnissad åt, varför inkorporera den? Jag vet inte om jag tillhör en typisk stereotyp. Förmodligen inte. Men om jag hade gjort det, hade jag då inte gjort allt för att inte så klockrent förknippas med en fördomsfull schablonbild av mig och mina likasinnade? Förmodligen. Hade någon kallat mig för denna eventuella stereotyp så hade jag bestridit detta och pekat på punkter på steg jag tagit för att inte passa in i den beskrattade mallen.

Men inte lattemamman jag passerade utanför preem inte. Hon gick med sin vagn och sin latte med sina dyra snajsiga brillor som skydd mot vårsolen och bara njöt av vårlöftet i vädret. Hon var som hon var. Och det tycker vi ju oftast är okej. OM det inte är nåt dåligt eller i media förlöjligat. För vad är det för fel på att klä sig snyggt? Och vad är det för fel med att ha så mycket grejer till sitt barn så man måste ha en tvillingvagn för att få plats med allt? Inget. Hon kanske fått den av sin syster som fick tvillingar i fjol och hade inte råd med en vagn eter de där solglasögonen som kanske ändå var lite för dyra för plånboken… Vad vet jag. Jag vet ingenting.

Jo, det är rätt så gott med latte. Det har jag och lattemamman gemensamt. Det är först när alla pusselbitarna faller på plats i mallen som vi bryr oss, eller tänker på att, hoppsan, där är en sån…
Och så går vi vidare och säger till våra vänner: ”Vet du vad jag såg idag?”
Lattemamman bara går vidare och sen hem och skiter i att hon är en stereotyp. Vadå? Ska hon sluta dricka latte bara för att folk, folk som jag tydligen, placerar henne i ett fack så fort hon får en rykande pappersmugg över disk? Skit i oss lattemamman. Njut av vårvädret bara. Ha en trevlig dag.

Följ min blogg med bloglovin

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *