Anja Pärson kom ut ur garderoben och jag bryr mig inte ett skvatt. Jag säger inte att det är en dålig sak och jag har absolut inget emot gays. Men människors sexualitet anser jag inte är någon annans business. Jag förstår att homosexuella fått kämpa för sin rätt att vara sig själva och att den kampen inte är över. Långt ifrån. Men när någon beskriver någon och kanske tillägger: ”Han är bög.” undrar jag för mig själv… Okej. Och vad har det att göra med hur denna personen ser ut? Och varför i hela friden skulle jag bry mig om vem som denna människa delar säng med? Behöver man förvarnas om sådana här saker fortfarande så jag inte gör bort mig totalt och skriker och springer iväg om jag skulle se denne kyssa en av samma kön? Inte troligt.
Nej visst blir jag glad när jag på väg hem ser inne i affären, ett par tjejer som ger varann en liten kyss vid grönsaksavdelningen. Men man blir ju glad av de flesta söta kärleksyttringarna. Men visst blir man aningen gladare när man vet att i just den lilla kyssen finns det en liten bit av segerns sötma. En sådan liten sekundpuss som var omöjlig för bara några årtionden sen.
Jag förstår varför man vill göra en stor grej av det när folk som kan vara förebilder i någon form väljer att upplysa en nation om vilken sexualitet de har. Det var inte många år sedan man trodde att bögar bara kunde vara frisörer, dansare och flygvärdar. Nu kan de vara politiker och fotbollsspelare också. Lesbiska är inte längre kortklippta manshatare, eller motorcyklister eller fotbollsspelare. Nu kan de vara framgångsrika skidåkare också. Och det är ju bra för kidsen som inte riktigt klurat ut vad de tänder på än… Att veta att vem man än råkar kära ner sig i så är det inget hinder från att nå sina drömmar. Så är det inget hinder från att bli socialt accepterad. Inget hinder från att gifta sig och skaffa barn.
Men min ställning är att jag hoppas att vi en dag kommer till inställningen: Vem bryr sig? En framtid där det inte ens kommenteras om programledaren är gay. Där det inte spelar någon roll huruvida mannen som går och vickar på rumpan eller kvinnan som går i tunga boots och crewcut (oj vilka stereotyper) är gay. Eller det inte behövs läggas till i en presentation. För vem bryr sig? Vad spelar det för roll? Egentligen?
Cudos till er som läser detta och som kommit ut och vågar stå för vad ni är. Vare sig det är gay, trans, vänsterpartist, kristen, ölälskare, hundmänniska, spindelrädd, rollspelare eller vad det nu än kan vara. Men jag bryr mig inte om könet på din partner eller ditt klädval. Vill du bli sedd som kvinna eller man så ser jag dig som kvinna eller man. Vill du diskutera politik säger jag att det kan vi ta en annan dag. Vill du dricka öl säger jag förmodligen ja tack. Är du rädd för spindlar så ska jag inte vifta med några. Spelar du rollspel så spelar jag med dig.
Följ min blogg med bloglovin
Follow
