The return of the gamla vänskapen

Jag har plockat upp bekantskapen med en gammal vän. Vi umgicks en hel del för en massa år sedan. Och av okända anledningar så blev det att vi träffades mer och mer sällan och sen inte alls. Det fanns inget ont blod eller att man var trött på varandra. Det var en sån sak som händer ibland.

När jag och Leona flyttade till Helsingborg tog det några månader innan vi sprang förbi varandra på stan. Vi bytte nummer men hördes aldrig av. Sen sprang vi förbi varandra ett par gånger till innan vi träffades över dricka och samtal om livet, vänskap och allt däremellan.

När vi umgicks för alla de åren sen så hade vi alla ingredienser till vänskap. Gemensamma intressen. Gemensam musiksmak i mångt och mycket. Vi avskydde båda två våra jobb. Vi gick ut ihop och vi var båda bittra och vilsna singlar. Vi insåg att vi kanske behövde glida isär för att återförenas igen när båda två hade kommit närmre något som kunde likna en väg att gå på.

Idag så pratar vi om samma ämnen. Serietidningar, film, böcker, musik, livet och allt som rör sig kring det. Men vi har båda blivit lite äldre, lite mer runda och, intalar vi oss, lite mer visa.

Det är kul när man träffar gamla vänner som blir nya vänner och som fortfarande någonstans är den där gamla vännen man tyckte så mycket om. Och det är kul när det känns otvunget och kul och det känns som man hittar på något när man gör absolut ingenting.

Följ min blogg med bloglovin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *