Det slog mig en vanlig tisdag

Efter en stunds irrande i bokhandeln fann jag mig bland psykologi, hälsa och självhjälpsböckerna. Ibland dessa drogs min hand mot en svart bokrygg. Projekt lycka av Gretchen Rubin. Jag läste lite grann på basidan och sedan insåg jag en sak.

Boken handlar, enligt baksidestexten (som brukar veta vad den snackar om), om hur Gretchen inser på bussen att åren är korta och dagarna är långa och hur hon spenderar ett år med sitt lyckoprojekt. Och givetvis hjälper boken en med sitt eget lyckoprojekt. Jag stod där i den trånga gången på Bokia och bläddrade lite och insåg plötsligt:

Jag behöver inte den här boken. Jag är ju redan lycklig…

Jag hann stoppa tillbaka boken i hyllan och påbörja scanning efter en annan intressant bok när min jag insåg vad det egentligen var min hjärna hade tänkt. Jag är redan lycklig. Lycklig! Tänka sig. Och att jag liksom hade tänkt det lite grann i förbigående. På en bokandel en tisdagseftermiddag. Det var inte ett sånt där bombastiskt fyrverkeri av tanke. Det hade inte hänt något extatiskt. Det var bara en vanlig veckodag och där gick jag runt och var lycklig…

Just det odramatiska i det hela gjorde mig gladare. Jag kan skratta lite för mig själv när jag tänker på det. Jag köpte en annan bok. En som handlar om Wabi Sabi.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *