Agents of S.H.I.E.L.D

Jag såg första avsnittet av den länge väntade serien och var inte så överväldigad som jag trodde jag skulle vara. Långt ifrån faktiskt.

S.H.I.E.L.D är i serietidningarna och i Avengersfilmen den megastora hemliga organisationen som är jädrigt bra på det där med spionage och action så det står härliga till. I TVserien får vi i första avsnittet se hur det sätts samman ett team av tuffingar och svåra typer med både mystiskt förflutet och samarbetssvårigheter nedtecknade i sina personalfiler. Vi har superspionen som ser sig själv som en One Man Show. Den asiatiska kvinnan som inte vill ut i fält men övertalas när hon ”bara ska vara chaufför” och det visar sig att hon är kampsportsexpert. De två brittiska whizkids som är mästare på allt som har med gadgets, CSI, datorer och vetenskap att göra. Givetvis kommer både två och tre Harry Potter-referenser. Och så den motvilliga snygga tjejen som är en så bra hacker att hon från en skåpbil kunde hacka världens säkraste nätverk. Och sist men inte minst. Agent Coulson. Mannen som dog i Avengers. (Sorry SPOILER!) Han är nu tillbaka på ett mystiskt vis. Det är så mystiskt att Robin Sherbatsky viskar ”He must never know…” och gå dramatiskt ur scen.

SHIELD-cast

Dels så får jag vibbar av Alphas. En serie jag hade svårt för. Dels för att det var en grupp ihopasatt som hade stora samarbetssvårigheter och istället för dynamik mellan karaktärerna så skavde det bara. Dels så är det för mycket gadgets. James Bonds Q hade skakat på huvudet och låsts in i en vadderad cell mumlandes ”för mycket… för mycket…” Och det är inte ens gjort med glimten i ögat. Värre. Det är gjort med försök till ögonglimt.

Vad hade jag önskat mig då? Jag hade önskat mig ett större persongalleri. Så man kunde få sätta ihop ett team som passade olika uppdrag. Det hade kunnat vara relationer mellan olika team till exempel. Ett större persongalleri ger också känslan av att det är en enorm organisation. Inte bara ett superduperteam som kan allt och en massa personer framför monitorer i bakgrunden. Jag hoppas verkligen att Nick Fury kommer gästa senare i serien. Men det känns inte så sannolikt med Coulson som gängledare för sitt lilla specialprojekt. I ett större sammanhang så hade det varit mer trovärdigt med Fury i avsnitt.

Jag hoppas också att serien kommer spela på lite metagrejer som man kommer kunna få en aha-känsla av när det väl är premiär för Avengers 2. Avengers var ju startskottet för den här serien så att de skulle vara sammanlänkade är ju troligt.

Hur som helst så får första avsnittet av Agents of S.H.I.E.L.D en väldigt svag trea av fem. Men jag kommer fortsätta titta. Det kan bli bättre. Och jag vill ju inte missa någon ledtråd eller uppbyggnadsgrej inför Avengers 2.

Farväl lilla Kitty

Vi kallade henne alltid för den lilla kärlekskatten. Det räckte liksom med att bara vara för att hon skulle spinna som en tok. De flesta nätter låg hon på sänggaveln ett tag efter vi släckt lampan… Och bara spann…

Kitty var katten jag skaffade när jag skaffade mig en lägenhet i Ängelholm. Ett litet tag var det bara hon och jag i den där stora trean innan vi blev fler. Först en katt till, sen en flickvän och efter det ytterligare en katt. På senare tid märkte vi att hon blev mer och mer skrikig och efter hon även började kissa på ställen hon inte skulle tog vi henne till veterinären. Det visade sig att ena njuren var en enda stor cysta och var konstant smärta för den lilla katten. Under operation för att ta bort det onda upptäcktes ett flertal cellförändringar på den andra njuren också och hon hade inte klarat sig året ut. Så hon fick somna in igår strax efter tio.

kittyifamnen

 

Kitty var katten som trivdes allra bäst i famnen. Att kura ihop sig i Mina eller Leonas armar och bara njuta var något av det bästa som fanns. Annars kunde man ge sig katten på att hon kunde hitta en solstråle var den än var och njuta av den för fulla muggar.

kittyisolen

 

Kitty var också full av bus och upptäckarglädje. Även om ett fall från köksfönstret när hon var liten gjorde henne rädd för den stora utsidan så var varenda vrå och märklig sak i huset noga undersökt.

kitty1 kittykällare

 

Jag och Kitty hade ofta långa konversationer. Hon var en pratsam katt. Mest i köket, då det ofta hände att man gav något extra om man var lite charmig och söt. Hon befann sig oftast där vi befann oss. I soffan, i köket, men framför allt älskade hon att mysa i sängen när dagen var slut.

kökskittykitty&guiness

 

Nu är det onda över för Kitty. Hon vilar i jorden under vårt snöbollsträd vid sidan om Frida som gick bort i juli. Vi ser hennes viloplats från köksfönstret. Hon är saknad.