1. UR

Innan världen fanns var Ginnungagap. En oändlig tomhet mellan Nifelheims frostrike där allt vatten härstammar från och Muspelheim, en värld av eld och sot. Det skedde som så att sprickor i dessa världar kom närmre och närmre varandra. Och till slut nådde gnistorna från Muspelheim de frusna vattnen i Nifelheim. Och då skapades allt. Ymer. Den skrikande.

Ur är runan som är slutet på en ny cykel och början på en ny. Vi har kvar ordet än idag. Ur-sprung. Ur-åldrig. Den står för en rå skaparkraft. En potential att kunna bli vad som helst. Vår fria vilja. Pånyttfödelse.

Den symboliserar också Audhumbla. Urkon som med sin mjölk som strömmade ut i fyra stora floder gav näring till hela skapelsen i dess födelse och tidiga skede.

Men även om Ur är en mäktig kraft som kan få igång en och kan hjälpa till att sjösätta även det största projekt. Så är det ingen runa att dröja sig kvar vid. En början är snabb. Sen är man på väg.

IMG_4561 (1)

 

 

kent johnsen

2 Comments

  1. Riktigt trevligt att du börjar med Ur-runan, och inte med någon Fä-runa, om man får säga så. Ur vilken källa hämtade du kunskapen – måste fråga eftersom du blivit ”fornsedare” och dessutom säger dig vara ”sedbärare” efter en månad eller två, ja kanske nästan fyra eller fem månader. Sådant hörs en smula förmätet, inför oss som varit Asatrogna hela livet, och som tänker fortsätta med det.. Nåja – bra skrivet – tillräckligt kortfattat för att inte få med något som skulle vara mindre vederhäftigt. Läst Agrell, Edred Thorsson eller den svenska, kortfattade Atrid Grimssons ”Runmagi och Schamaism” vilken faktiskt fungerar. Men trappa ned på ”fornsedandet”. Det är nog bäst.

    • Hej Erik. Jag har hämtat kunskapen från flera källor, Jörgen I Eriksson, Calle Rehbinder m.fl. Jag kallar mig knappt sedbärare, (om du läste mitt tidigare inlägg från den 27 nov) men även om jag skulle kalla mig det, varför skulle det vara förmätet? Hur länge måste man ha varit som du säger Asatrogen för att få kalla sig det? Bitarna föll på plats för mig och jag visste vilken väg jag skulle vandra. Jag talar inte för någon annan. Jag talar bara min egen sanning. Jag tänker inte trappa ner. Tack.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *