Jag är på andra sidan världen

I torsdags kväll lämnade jag Kristianstad. Och nu, lördag morgon (…för er. För mig är det fredag kväll.) är vi äntligen framme i Phoenix, Arizona. Hur är det då att resa till USA?

För det första hade vi bokat flyg med American Airlines. Att detta innebar att AA hade köpt platser på British Airways flyg var något man fick gissa sig till. Men men… Det löste sig ju och det var bara att fråga trevlig dansk flygplatspersonal.

På Heathrow fick vi vänta länge. Från tiotiden till två var tanken. Flygplatsen är enorm. (Den största jag har varit på i alla fall.) Man fick åka buss i tio minuter mellan terminalerna. Det var som sin egen stad. Sin egen stad full av taxfreesprit, parfymer och dyr mat. Hur tjusig flygplatser än är kan jag inte rekommendera någon att spendera mer tid där än att man kan äta i lugn och ro vid behov innan nästa flyg går.

Det stora planet till USA var två timmar försenat. Det var en grej till en radio som inte funkade och var tvungen att bytas ut innan vi kunde lyfta. Kaptenen pratade på högtalaren och beklagade att han inte kunde få så bra tryck i ACn innan take-off och att det kunde bli lite varmt längst bak i planet. Vilka satt där tro?

Jo vi. Allra längst bak, i mitten. Det var inte bastuvarmt. Men luften de två timmarna innan vi lyfte… Man somnade lätt. Men man glömde snabbt att man befann sig i ett plåtrör 10000 meter över Atlanten. Visst, det var trångt och lite bullrigt. Men med hörlurar, två filmer, en god bok, tupplurar då och då samt helt okej flygplansmat så gick tiden. Lägg märke till att jag utelämnade ordet ”snabbt”.  Tiden går fort när man har kul och långsamt när man har tråkigt. På något sätt kändes elvatimmarsflight precis som elva timmar.

Säkerhetskontrollen till att släppas in i USA var inte så hemsk som jag väntat mig. Visst har jag fotograferats, lämnat fingeravtryck och lovat att jag inte klappat några kor på det senaste och inte heller har sniglar i min väska… Men annars var det inte värre än något annat lands säkerhetskontroll.

Det sista flyget var samma plan som våra lärares, så väl i Phoenix slog vi följe med dem till biluthyrningen och fick skjuts hela vägen till hotellet. Där är vi nu. Efter att ha varit ute på en promenad för införskaffning av dricka. Klockan är här runt tiotiden på kvällen (runt åtta på morgonen hos er där hemma) och det är cirka 25 – 30 grader varmt.

Nu ska vi ta och duscha av oss resdammet och slappna av med en god öl och sedan gå till sängs.

Godnatt. Imorgon kommer resten av klassen. Vad vi ska hitta på fram tills dess att vi ska ha samling klockan sju på kvällen får tiden utvisa.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *