Hejdå huset. Tack för allt.

I början av året lade vi ut vårt hus till försäljning. Det blev rätt så kvickt sålt. Sen tickade tiden på. Långsamt, långsamt.

De senaste veckorna har det varit upp och ner i tidsuppfattningen. Dagar har gått jättefort och andra dagar har dragits ut i oändlighet och man har ändå inte fått mycket gjort. Det har inte känts så i alla fall. Packning. Mer packning. En vända på tippen. En till. En tredje. Flytten. Packa upp. En vända till på tippen. Och så vidare…

Denna veckan har mest städning stått i fokus. I måndags trodde vi aldrig att vi skulle få rent hus i tid. Men ändå körde vi ifrån Kvidinge nöjda och trötta i torsdags strax efter lunch.

Idag skrev vi på de sista papperna. Huset är inte vårt längre.

Jag trodde att jag skulle känna mer än vad jag gjorde när vi låste dörren för sista gången. Jag försökte locka fram en liten sorgekänsla men ärligt talat så har vi varit klara med huset de senaste månaderna. Det har varit en naturlig process. Visst köpte vi huset med tanken att vi där skulle bli gamla tillsammans. Att vi där hade hittat hem. Och det var vårt hem. Det är det inte längre.

Livet går. Drömmar byts ut. Omformas. Byter kostym. Växer och krymper.

Inte en tår trillade från min kind som jag trodde det skulle göra. Men nu ikväll när vi sitter i flyttröran vi så smått börjat få ordning på så känner jag som om jag hittat hem. Igen…

Hur många bananlådor finns det?

Igår gick det stora flyttlasset till Öllsjö. Ett gott gäng hjälpte oss och vi fyllde två möbelsläp, en skåpbil (två gånger) och diverse baksäten och bagageluckor. Men än är inte riktigt allt på plats.

Det är några grejer kvar i Kvidinge. Vi kommer att bo där nästa vecka på grund av jobb och städning av utrymmen man inte kommit till på tre år.

Det är otroligt så mycket man samlar på sig som människa. Ändå så har vi varit näst intill smärtsamt osentimentala när vi bestämt vad vi ska spara och vad vi ska slänga, sälja eller skänka bort. De flesta av våra möbler sålde vi eller gav bort. Ändå ställer man sig frågan… Hur i hela Hel kan vi ha så många bananlådor att tömma? De verkar inte ta slut…

Fast allvarligt talat börjar vi nu efter gårdagens flyttkaos och dagens uppackningskarusell att kunna skönja en ordning i det virrvarr av lådor, tidningspapper, möbler på fel plats och en hund som vankar fram och tillbaka lite vilset. Sakta sakta gör vi detta till ett hem. Vårt hem.

Och om någon är i behov av ett stort antal bananlådor så är ni välkomna att komma och hämta. Vi har på lager.

Ett nytt hem

Den första juli lämnar vi över vårt stora gula hus till de nya ägarna. Men redan imorgon får vi nycklarna till vår nya lägenhet i Öllsjö utanför Kristianstad.

Livet tar en på turer ibland. Saker händer. Förutsättningar ändras och så ändras även vi. Hur vi ser på världen och hur vi vill leva i den. Vi flyttade till Kvidinge och ett stort hus med drömmar och mål. Vi lämnar tre år senare den lilla byn med nya drömmar, nya mål.

Vi bodde för stort. Jag och Leona har ett tag börjat tänka mer på det stora i det lilla. Man kan leva ett rikare liv med färre saker. Man kan leva ett större liv på mindre yta. Vi kom fram till att om vårt hus varit lite annorlunda upplagt så hade vi inte behövt varken källare eller ovanvåning. Då kändes det lite fel att ha en massa kvadratmeter bara för att fylla upp dem.

Och vi hamnade aldrig i ett flow i trädgården. Vi gick in med intentionen att så småningom ha en vacker trädgård där man kunde njuta hela sommaren. Men det arbetet en stor trädgård kräver blev en bittert smakande upptäckt. Vi upptäckte att ingen av oss hade viljan eller orken till att sköta en stor trädgård. Den blev ett måste, en outsinlig källa till dåligt samvete och trötthet.

 

Att leva stort i det lilla. En nystart. Ett nytt kapitel. Jag ska inte sticka under stol med att en stor del av anledningen till att vi kom i de här tankarna och bestämde oss för att flytta var allt som hände i samband med Edda. Även om man inte tänker på det varje dag längre så var det ändå en händelse som satte både bollar och kugghjul i rullning.

Jag ser fram emot detta nya kapitel. Detta stora steg. Jag är upprymd och förväntansfull.

I trädgården

Idag har vi varit välsignade med gott väder och därför har vi spenderat dagen utomhus. Det har blivit en hel del gjort.

Vi sådde gräslök och fänkål i vår kryddlåda. Det är en gammal sandlåda som blev tömd och istället fylld med jord som nu huserar en del växter som är bra att ha strax utanför köksdörren. Fler ska det bli. De ska bara stå i drivhus ett litet tag först innan de kommer ut i det fria.

kryddlåda

 

Det har även byggts en spaljé som det ska växa bönor, ärtor och haricot verts på. Det, och  så skärmar den av mellan de två delarna i trädgårdslandet. Grönsaker på ena sidan. Frukt och bär på andra.

spaljé

 

Det har också fixats över tvåhundra ligusterskott som vi har jordslått. Med mycket vatten och lite tur kan vi förmodligen sätta häck på framsidan av tomten till hösten. Det är skönt när man kan ordna till en häck runt huset till den underbara summan av inga kr…

ligusterskott

Annars har det kommit morötter och majs i jorden idag. Det har också varit en dag när min mor, far och syster samt min nevö varit här och fikat och haft det gött och hjälpt till. Och efter alla åkt hem och jag och Leona ordnat med lite till i trädgården kom grillen igång. Korv och bröd och potatisklyftor och så ett glas vin och klarblå himmel och utsikt över söderåsen. Och med vetskapen om att man gjort gott den här dagen. Få känslor klår det.

majs

Nu grönskar det

Eftersom vi har soluppgången rakt in i sovrummet så vaknar vi av naturliga skäl rätt tidigt om morgnarna. Idag åt vi frukost i lusthuset. Sen tog jag lite snapshots i trädgården.

Jag är långt ifrån en expert på trädgård. Mer än två tredjedelar av det som växer på vår tomt har jag ingen aning om vad det heter eller kommer se ut om en vecka eller två ens en gång. Men fint är det.

gullviva

 

Gullvivan är det enda jag vet vad det är i denna rabatten. Nej, vänta. Det finns något som heter hjorthornsträd också.

äppleträd

Äppelträden är så fina när de blommar. Och det kommer bli en hel del äppelpaj till hösten.

vinbär

Vinbärsbuske. Hoppas på gott om bär på den.

jordgubb

Jordgubbsplantorna börjar också blomma lite grann.

rabatt

Som sagt. Jag har ingen aning om vad alla de här växterna heter.

blommor

Min mormor och morfar berättade vad den hette… Löjtnantnånting… Eller var det fänriksnånting…

hallon

 

Hallonen börjar också ta sig. Det kommer förhoppningsvis bli en hallon och vinbärspaj i sommar.

rabarber

 

Rabarberna växer i alla fall så det knakar. Leona plockade cirka femtio stjälkar innan. Det blir nog en paj till efterrätt idag. Jag gillar paj.

Ved för vintern

Vi är lite sent på det. Egentligen borde vedskjulet väl redan vara fullt. Men vi är nybörjare och bättre sent än aldrig sägs det ju.

Igår var jag och Leona hemma hos min syster och svåger med både släp, motorsåg och gott humör. Vi höll på i nästan sex timmar med att kapa upp grenar och stammar till mer hanterbara bitar som så småningom ska gå upp i rök i vår kamin.

Jag har erfarenhet av att jobba i skogen. Jag hjälpte min far när jag var yngre. Vi hade också kamin när jag växte upp. Men den erfarenheten är inte samma sak som en vana. Idag har jag rätt så rejält med träningsvärk i armarna. Men det känns rätt gött. Och hemma på uppfarten ligger en rejäl hög med bränne som ska klyvas och staplas en dag snart. Vi kommer nog få det varmt i vinter.

20130502-203854.jpg

Då går jag ner i min källare…

Där lever jag sällare, som låten säger. Sällare betyder ju lyckligare eller saligare och jag vet inte om jag blir så glad för att vara där. Men efter jag möblerat om idag… Så kanske.

Jag trodde att jag fått till det som jag ville ha det. Men efter att vi gick ner tre stycken på kvällen sist vi hade folk över så blev det inte naturligt att man satt där jag tänkt att man skulle sitta. Det hade blivit knökigt och omständligt. Så idag tog jag tag i rummet och började möblera om och hänga upp några tavlor. Det är inte perfekt än. Men det är fan så mycket bättre än det var innan. Jag har tyvärr inte tagit några bilder innan jag satte igång men här är två efter-bilder:

tillvänster

 

Kontor och målarhörnan. Nu behöver jag inte stå direkt under lampan om det är ljust ute. Det är bara att dra ifrån gardinerna så har jag gott om ljus att måla i. Datorn står kvar där den stod innan. Förr stod det ett runt bord och två skinnfåtöljer bakom skrivbordsstolen. De har jag nu flyttat hit:

tillhöger

Lite fler mattor. Lite fler tavlor och kanske nån planta eller något sådant så kommer det här bli hur bra som helst. Jag ser verkligen fram emot att spela rollspel här nere eller spela in en podcast för den delen.

Som klippt och skuren

Det är rätt så lustigt, tycker jag själv i alla fall, att jag tycker det är så kul med trädgårdsarbete som jag gör.

Jag har nämnt det förr. Länge var jag den som svor dyrt och heligt att jag skulle bo i hyresrätt hela livet. Så simpelt och bekymmersfritt och i en stad där det var nära till allt när som helst. Det var då det. Idag har jag varit ute i trädgården större delen av förmiddagen med sekatör, mössa och rosiga kinder. Det har beskurits träd. Luftskotten har farit och flugit för min hand och man har med begrundande blick gåttruntom träden för att se i vilken riktning man vill att de ska ta sig.

Jag är en fullkomlig amatör i ämnet men jag har låtsats att jag kan såpass bra att jag nästan lurat mig själv och det är gott nog. Jag har gjort det lite grann innan, för många år sedan och jag har också pratat med min far som är bra på det och dessutom läste jag en artikel i tidningen förra helgen om att det var dags nu och vad man skulle tänka på. Och hur svårt kan det vara?

Nu är tre träd beskurna och jag har satt mig tillrätta vid köksbordet. Sol och Emmylou Harris röst fyller huset. Katterna ligger däckade i solstrålarna. Doften av kaffe och kaka slingrar sig runt mig och jag ler.

Aldrig aldrig vill jag tillbaka i hyresrätt.

Äntligen hemma

Flytten gick smidigt som attan. Tre timmar tog det från början till sista släpet var tomt. Arbetet att få rätt saker på rätt plats har börjat. Och så har jag blivit sjuk.

Nu låter det värre än det är. Det handlar om en ordentlig förkylning bara men det räcker för att man inte ska orka någonting.

Eftersom vi har fler och större rum att möblera är det konstant uppenbart att vi behöver införskaffa möbler. Det är dock något som får ta den tid det tar. Lådorna börjar så sakteligen försvinna mer och mer. Våra prylar och pinaler börjar hitta var de hör hemma.

Katterna stortrivs i huset redan. Den stress och allt det bråkande som vi upplevde i lägenheten den sista tiden dem emellan är helt borta. Det är så otroligt skönt.

Jag har också äntligen fått upp min dator idag. Egentligen är det tänkt att den ska står i mitt hobbyrum i källaren. Kruxet med det dock är att i det rummet så finns det endast ett enda vägguttag. Och det fungerar inte. Nu vet jag inte om det är något jag missat eller inte men jag vet en sak… Har man gott om vänner med elutbildning så går man inte och rotar i det elektriska själv med bara godtyckliga gissningar som verktyg. Datorn står just nu mitt på vårt vardagsrumsbord. Det är för att vår TV inte är inkopplad än och jag ligger under filtar i soffan.

Det enda jag måste orka göra idag är att åka till Helsingborg för besiktningen av vår gamla lägenhet. Det är inget jag ser fram emot. Jag tror att vi får godkänt på städningen men inte på den vägg i vardagrummet som behöver en målares varsamma hand. Vi får se…

Nu har jag en film eller två jag ska titta på från under filtarna.

I morgon blir första dagen

Det har gått fort. Det känns som om det var härom veckan som vi åkte från en biopremiär i Ängelholm för att titta på ett hus. Det var tre månader sedan och imorgon är vi husägare.

Som vi har väntat i dessa månader. Väntat och planerat och drömt. Det har köpts inredningstidningar. Det har spanats på blocket. Det har snackats ekonomi och framför allt, i alla fall den senaste tiden, så har det packats.

Vi lever nu i lådor. Det kommer vi göra i flera dagar till. Skillnaden är att lådorna kommer befinna sig i Kvidinge i stället. Imorgon ska vi till banken och skriva på de sista papperna. Imorgon får vi nycklarna till vårt hus. Som jag längtar.

husnorr