Bland sjuor och pitchar

Det är en hel vetenskap det där med golf har jag förstått idag. Jag har sagt att jag skulle ta mig till en driving range för att testa. Se vad det hela gick ut på. Det gjorde jag. Och lite till.

Både Leona och svärmor blev oerhört imponerade av min naturliga talang för en golvsving. Eller så var det ett maskerat värvningsförsök till khakishortsens och polotröjornas gröna rike. Nej. Svärmor dolde inte sina försök att få mig och Leona att börja med golf. Men visst. Bollarna kom inte särskilt långt eller särskilt rakt från utslagsplatsen där på rangen. Men jag missade inte en enda.

Av Leonas gamla fadder i golfklubben i Skepparslöv blev vi bjudna på att få gå korthålsbanan. Det är en miniatyrgolfbana. Fast inte så liten att det blir minigolf. Det fanns inga ramper eller små väderkvarnar i vägen. Där var det svårare. Det var där hela vetenskapen drabbade en. Nu var man så långt från hålet. Då skulle man ha en sådan klubba, för den var vinklad så, och så inte full swing men inte för lite heller. Tänk på hur du står. Handlederna, Kent! Titta inte upp för tidigt.

Men visst var det kul. Jag förstår tjusningen. Och jag kan definitivt tänka mig att göra det igen. Men om jag vill skaffa grönt kort och egna klubbor vet jag inte. Och jag är ingen fan av khakishorts eller chinos heller.

En till missad konsert

I slutet av förra året kom jag på den briljanta idén att köpa biljetter till Adele i Köpenhamn till Leona i julklapp. Men jag satt där och var nära att trycka på ”köp” när något i bakhuvudet sade åt mig att vänta. 

Det var tur att jag lyssnade annars hade jag köpt dyra biljetter till en konsert vi inte hade kunnat gå på. Vi är på semester på Irland då. Men Adele försvinner förhoppningsvis inte och det kommer fler tillfällen.

Så igår satt jag och kollade runt på youtubevideor och kom att tänka på Postmodern Jukebox. Hade de gjort något nytt? Om de hade! Jag älskar verkligen deras koncept. Ta nya låtar och få det att låta oldschool. Exempel:

Det kom upp en annotering. Scott Bradlees Postmodern Jukebox kommer till Europa. Köp Biljetter. Javisst ska jag göra det tänkte jag. Jag följde länken. Till min glädje såg jag att de kommer till Malmö. KB. Jag skulle gå in och köpa biljetten när det slår mig…

Det är samma dag som Adele.

För övrigt gör de den bästa versionen av Radioheads Creep jag någonsin hört. Även om Amanda Palmers ukuleleversion också rockar.

Stockholm

Jag hade aldrig tidigare varit i huvudstaden. Min fru lockade med mig på en spontan getaway. 

Jag har haft lite fördomar om Stockholm. Det har man som skåning. Jag vet inte varför. Det bara är så. Sen hjälper det inte när man hör saker som: ”Om du inte står till höger i rulltrapporna i Stockholm så kommer du bli sparkad i nacken.” och ”Det är rätt så mycket folk där. Få inte panik.”. Jag höll till höger i rulltrapporna men inte fan fanns det nån rusning förbi mig. De flesta liksom stod still och chillade precis som jag. Och så mycket folk var det inte. Men det fanns vissa saker som slog mig.

Staden är vackrare än vad jag trodde. Och lite mindre. Använder de vidvinkelsobjektiv när de filmar Sergels torg på tv? För det var inte alls lika stort som jag trodde. Men det ligger inte alls lika mycket skräp överallt som till exempel i Malmö. Klotter fanns det inte heller mycket. Jag såg klotter i Gamla stan av nån ligist som måste gått en kurs i kalligrafi. Passande.

Gamla stan var väldigt fint men lite för turistigt. Och varför kan man köpa katanas, drömfångare och Babushkas i svenska turistshoper? Jag fattar inte. Annars var det najs att strosa omkring där.

gamla stan gränd

 

Vi gick och strosade i två dagar. En hel del plåster applicerades på fötter. Till sist hade vi ont ända upp i knäna och fick pausa för öl eller fika var tionde meter. (vilket blir rätt så dyrt i centrala Stockholm upptäckte vi.) Det vi också gjorde var att besöka gamla kompisar som flyttat norrut av olika anledningar. Det var trevligt. Och så tog vi också båten ut till Djurgården och tog en öl i gräset på Rosendals trädgårdar. Vi struntade i Gröna Lund. Och i Skansen. Men vi åt en god middag på vägen tillbaka till båten.

rosendals trädgård

 

Staden är också lugnare än vad jag trodde. Nu är det visserligen semestertider men jag hade för mig att folk skulle, kanske inte rusa runt i stress, men i alla fall gå jävligt snabbt. Men det var inte mycket av det. Anledningen att de gick snabbare än oss var för att de visste vart de skulle. Vi stod där med handritade kartor och kartappar och pekade runt oss. Eller ja… Min fru hittar rätt så bra. Men vi letade efter ett frukostställe som vi inte hittade förrän andra dagen.

OBS! Gå inte på vad Allstar Bar skriver om sin frukost på deras hemsida. Den låter otrolig och fantastisk. Men den är bara okej på sin höjd. Nu vet ni. Vi blev besvikna i alla fall…

Någonting som jag gärna ville se som min fru lite suckande gick med på var de fantastiska tunnelbanestationerna jag sett på bild lite här och var på nätet. Hon ledsagade mig dit lite motvilligt och jag tror inte hon såg samma stationer som jag såg. Jag menar… Hur coolt är inte det här?

blå linjen

 

Man kan låtsas att man är på mars ju! Riktigt häftigt. Nästa Stockholmsbesök så ska vi definitivt se de andra stationerna också. Hur töntigt det än är…

Men idag ska vi åka till Köpenhamn. Är det semester så är det.

Äntligen semester

Den känns alltid så långt borta. Och man börjar räkna dagar som en unge inför julafton när man känner att den är annalkande. Igår räknade jag timmar på jobbet… Det är semester.

Man kan kalla det hemester också men det är inte riktigt sant. På måndag åker jag och Leona till Stockholm i några dagar. Det blir första gången för mig i huvudstaden och jag vet faktiskt inte vad jag ska vänta mig. Men jag ser verkligen fram emot att komma dit. Leona har bott där så hon kommer visa mig hennes Stockholm och så ska vi träffa några vänner till henne på middag. Jag har ett par gymnasiekompisar boende i Stockholm som jag lovat att hälsa på i ett gäng år nu. Man kanske skulle höra av sig till dem…

Efter Stockholm så går det ett par dag innan vi beger oss till Köpenhamn. Vi ska se Efterklang igen. Det ser jag fram emot. Med tanke på hur bra de var sist. Dagen efter vi kommer hem är det konsert i Helsingborg. First Aid Kit och Mando Diao. Man hoppas på fint väder på Sofiero.

Semestern börjar dock med att jag och Basse a.k.a Mugshot, spelar på el Greco ännu en gång. På lördag vid sex-sju-tiden lirar vi skön musik. Så dyk upp!

Andra saker vi ska göra i sommar är att besöka loppisar och andra små kuriosaställen och hitta möbler och ting till vårt hus och trädgård. Vårt lusthus är för tillfället möblerat med ett slitet gammalt skrivbord och en köksstol. Vi vill ju kunna umgås därute.

Men det skönaste med den här semestern är också att den är så öppen. Oplanerad. Fri.

Nu ska jag ut i trädgården och njuta av min ledighet.

En helg i Polen

Tillsammans med min syster och svåger begav vi oss till Polen för en helg. Det togs en del bilder. Här är några stycken av dem.

Vi har anlänt utanför lägenheten i Swinoujscie. Leona blickar tillbaka mot bilen. Gjorde vi rätt i att åka hit?

Jodå. Att gå på marknad och äta gott och ta en öl är riktigt trevligt.

På marknaden finns det mycket skit. Här visar jag gräsliga gardiner och piratkopierade polska och tyska versioner av nya och gamla filmer. Men det fanns mycket bra saker också.

Vi åt gott och billigt på restaurang. Livliga diskussioner och mycket skratt.

Ja se som jag skrattar. Och en ny hatt har jag köpt också. Glädjen är total.

Vi besökte ett fort som blivit ett försvarsmuseum. Det där är lilla jag bakom en stor luftvärnskanon. Det fanns en hel del sådana där.

På båten på vägen hem åt jag den godaste maten hittills i år. Jag nästan sjöng när jag med bröd tog upp de sista såsstrimmorna på tallriken. Lamm, bär, rotfrukter och mintsås. Åhhh. Jag vill ha mer.

Annars så var det såhär på färjan hem. Halvstängt och även om det hade varit öppet… Kanske inte min genre.

Det var ungefär såhär kul det mesta av tiden. Det löste vi dock på ett klassiskt sätt.

Skitgubbe.

Men det var inte mycket vind och solen lyste över havet när vi nästan utan någon gungning alls for fram över vattnet. Vi satt ute lite grann också. Havet är vackert. Himlen är fantastisk. Bara se…

Parkhängets tid är här

Jag gjorde en tabbe att gå in i en affär som hade nyöppningspremiär för att köpa en glass och en dricka. En halvtimmes kö var fruktansvärt trist men det gjorde att min glass hade perfekt konsistens när jag väl kom ut ur affären. Drickan var inte lika kall men den var ändå svalkande.

Jag satte mig på viskängen för att slappa lite och försöka komma vidare i ett eventuellt namnbyte på min huvudkaraktär. Det blev mest avslappning. Jag gick igenom namn som Henrik och Axel och Tor men inget passade. Efter en liten stunds tömmande av tankar och ren och skär avslappning insåg jag att det inte var förnamnet det var fel på egentligen. Och om det var det så har det ändå rotat sig för mycket i mitt tänk. Jag tänkte inte på vad min protagonist ska heta. Jag tänkte på vad Frank ska heta… Den frågan svarar ju på sig själv.

Viskängen är väldigt skönt att hänga på. Det är jag inte ensam om att tycka. Utplacerade med jämna mellanrum är soldyrkare, picknicksällskap, bolldribblare, grillare och småbarnsfamiljer och hundägare. Och då är vi bara inne i maj. När sommaren har befäst sig och semestern kommer närmre så lär det väl vara en konstant arom av grillat och fest runt den parken. Och jag kommer vara där när jag kan.

Det kanske blir en sväng till i eftermiddag.

Följ min blogg med bloglovin

Har det gått fyra veckor redan?

Min semester kom efterlängtad och på ett sätt känns det som om jag slösat bort den lite. Samtidigt inte… Jag har inte gjort mycket på min semester. Jag var en vända i Köpenhamn. Jag har varit på en konsert och jag har umgåtts en hel del med goda vänner. Och det är ju inte så illa det…

En sak jag inte gjort är stressat. Jag har inte haft press på mig att göra en massa saker som man ”måste” göra på sin semester. Fyra veckors avslappning försvinner snabbt.

Följ min blogg med bloglovin

Dag 28: Väder.

Jag hade ju beställt bra väder till min semester. Det började ju så bra med några dagar solsken. Vad hände? Helgen närmar sig, Helsingborgsfestivalen börjar komma igång och de grådassiga molnen rullar in med vinden… I och för sig har jag en hel del inomhusaktiviteter jag kan pyssla med och då behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag inte utnyttjar solskenet.

Är det tråkigt väder kommer jag ju inte spendera min semester på uteserveringar. Då spar man lite pengar. Jag hoppas bara det är fint väder på tisdag. Då bär det av till Köpenhamn.

Följ min blogg med bloglovin

semesteraktiviteter

Det har inte blivit bloggat på ett tag för allt jag haft i huvudet är skattjakt, skattjakt och mer skattjakt. Men nu är det över och allt börjar lugna ner sig. Är ni intresserade på hur det såg ut så besök skattjaktenangelholm.blogspot.com.

Denna veckan ska jag skriva en del. Jag lovade att första utkastet ska vara klart till nyår och det är målet. Det ska också packas. Jag och Leona lämnar Ängelholm på lördag för Kristianstad och på måndag far vi till Bornholm en vecka.

Innan dess ska jag och Basse spela på el Greco på fredag. Det är mycket som ska hinnas med känns det som.

Vi gömmer oss under sängen.

I går kväll hade vi tänkt gå ner på en brygga vid ån med lite vin, ost och kex när jag kom hem från jobbet på kvällen. Tji fick vi. Det regnade. Som vanligt.

Det är nämligen så att åtta gånger av tio när jag och Leona planerat att göra någon form av utomhusaktivitet, picnick, utflykt, promenad… Så har det varit nederbörd. Har vi av någon anledning spontant gett oss iväg så kan det vara strålande solsken. Jag börjar misstänka att det finns högre makter och att de vill irritera röven av oss.

Nu blev dt ju mysigt ändå på vår balkong med lite tända ljus och vindruvor ost och ett och ett halft glas vin. Men ändå. När blixten lyste upp natthimlen och åskan hördes rulla i fjärran kunde jag bara tänka på… Bara inte semestern regnar bort… För säkerhets skull höjde jag rösten lite grann och liksom tittade upp mot himlen och sade: ”Du Leona… Vi spenderar all ledig tid under sängen i sommar, bara så du vet.” Men jag fick inget tecken att någon hörde och gick på lögnen.