Följ med på hundpromenad

Har man en hund så kommer man ut i alla typer av väder. Idag var det riktigt bra väder och det blev en promenad upp till kohagarna i närheten. Och det blev en film.

Jag filmade lite snuttar här och var under vår promenad och har sedan sammanfogat dessa till en slags helhet. Jag är inte på något sätt nära att vara bra på filmredigering. Så jag passar på att under min process att lära mig denna konst vara rätt så klyschig.

Så det blev en film om en höstpromenad med allt vad det innebär. Gula löv i slowmotion… Smäktande långsam musik… Solen i ansiktet… Håll till godo.

Kära konsertbesökare

Det kanske är jag som är känslig. Jag har ett problem när det kommer till två eller fler ljudkällor samtidigt. Men vi måste ändå ta ett snack.

När jag lyssnar på radio eller ser på tv och någon sätter igång en annan ljudkälla nära så att de olika ljuden så att säga krockar tycker jag det är oerhört jobbigt. När människor pratar i munnen på varandra på var sin sida av mig tycker jag det är jobbigt. Det är något med informationsintag tror jag. Jag har svårt att skärma av och bara fokusera på det ena. Detta är ett litet problem. Om någon lyssnar på radio när jag ser på tv ber jag personen ta på sig hörlurar. Om folk talar i mun på varandra ber jag dem prata en i taget.

Men så kommer man till det offentliga rummet.

Igår var jag på konsert på Kulturdagarna i Kristianstad. Christian Kjellvander, en av mina favoritartister, spelade för en, tyvärr, liten folksamling. När det kommer till konserter av mindre kända artister på stadsfestivaler eller liknande så lockar det olika typer av människor.

  1. De som är fans till artisten ifråga och jättegärna vill se artisten framträda.
  2. De som är nyfikna och tänker att om man bokat en artist till huvudscenen klockan 22 en lördag så är det inte vilket blaj som helst och det kanske kan vara värt att lyssna på.
  3. De som går dit för de inte har bättre ställen att vara på, och pratar och stimmar och har sig i total respektlöshet för andra i publiken, men främst för artisten.

Jag tänker nu komma med några förslag för framtida konsertbesök.

Om du absolut måste förklara något för din vän, men tycker att ljudet från scenen är för högt. Försök inte överrösta musiken. Gå längre bort. Förklara färdigt. Kom tillbaka. Lyssna och njut.

Om din telefon ringer. Svara inte. Du är på konsert. Kan det vara viktigt? Gå längre bort och svara. Stå inte vid sidan av en som lyssnar på musiken och skrik i din telefon att det är svårt att höra på grund av hög musik. När du gått längre bort och sedan avslutat ditt viktiga samtal. Kom tillbaka. Lyssna och njut.

Om du bara vill ha lite bakgrundsmusik till ditt grabbgängs trevliga kväll när ni skojslåss och berättar roliga historier för varandra. När ni vill ha ett soundtrack till ert bröliga umgänge. Gå nån annan stans. Eller stanna hemma och sätt igång er ljudanläggning och stör inga andra. Bristen på respekt för medmänniskor som faktiskt vill lyssna på musiken är något ni måste jobba på. Och tro mig. Det märks från scenen också. Speciellt när folk står lite glest en lördagskväll i Kristianstad. Ni märks. Ni märks för ni låter. Gå hem. Eller ännu bättre. Lyssna och njut.

Till Christian Kjellvanders heder igår ska jag tillägga att grabbgänget med kepsarna bak och fram som jag störde mig på igår tystnade efter halva konserten. Jag tittade dit och de stod. De lyssnade. Och banne mig. Det såg ut som de njöt.

Har du som läser detta aldrig hört talas om Christian Kjellvander? Jag bifogar något från Youtube.

 

Genom titthålen

Jag fick en kommentar på Facebook på mitt förra vlogginlägg. Jag tog tag i det och flummade mig igenom några minuter i soffan.

Kommentaren från Felix löd: ”Tjabbla om: Problematik som kan uppstå när personer försöker återspegla sin ”grandiosa” självbild på sociala medier.” Jag vet inte riktigt om det var det jag pratade om. Men det är i samma område i alla fall. Håll till godo.

 

Och om det finns något ni gärna vill höra mig prata om så kommentera gärna. Det är rätt så svårt att komma på egna ämnen. Det är lättare att svara på en fråga. Eller frågor. Ju fler desto bättre.

AGERA MED MUSIK

I söndags deltog jag och Basse samt våra instrument i AGERA med Musik i Förslöv. Det var glest i stolarna men fullt av kärlek i rummet.

För några månader sedan blev vi tillfrågade om vi ville ställa upp på en stödkonsert för människor i utsatta situationer. Det fanns inget tvivel. Klart att vi ställde upp. Det finns så mycket mörker och elände i världen och vissa dagar känns det som om det sprider sig. Andra dagar känns det som om kärleken och omtanken och den allmänna respekten för andra ändå kommer att segra i slutändan. Jag hoppas det. Om jag kan hjälpa människor med att sitta på en scen och sjunga så gör jag det.

mugshot on stage

AGERA är en förening som gör en massa bra grejer. Läs om dem HÄR. På grund av en vinter som överrumplade hela Skåne så blev det lite ont om folk i söndags. Men vi lyckades ändå samla ihop nästan sju tusen spänn. Nu kanske ni tänker att det inte är så mycket. Men med tanke på hur få som kom, så är det mycket kärlek i de slantarna. Många bäckar små och allt det där. Gå in på AGERAs sida och läs. Gör det.

Passa också på att kolla in Kulturcentralen i Förslövs sida. Det var en fin lokal att spela i och de verkar ha en hel del i görningen. Den hittar ni HÄR.

För er som missade spelningen på grund av väder, geografi eller annan giltig anledning så är det ju tur att någon filmar. Jag har fått dessa filmer och har lagt upp dem på Youtube. Håll till godo.

Så vill jag bara avsluta med att säga detta. Det sprids så mycket rädsla och irritation som sedan som en visklek så förvrids missuppfattningar till falska sanningar som sedan bara verkar tas för givna. Lita inte blint på löpsedlar eller facebooklänkar eller på Berra på jobbet som känner en kille som vet nån… Våra sinnen är lätta att fylla med förtvivlan och då blir det lätt att man stänger sig och har taggarna utåt. Och det är lätt att det blir ett vi-och-dem. Lyssna till era hjärtan. Vi är alla människor. Vi är alla rädda för elände och krig och vi blir alla drabbade av samma regn och snålblåst. Var en medmänniska.

Musiktips

Jag har inte kollat så mycket musikvideos sedan Mtv slutade spela musik. Men ibland går man loss och grottar ner sig några timmar på Youtube. Och då kan man hitta sånt här:

Jag vet att jag är lite sent ute, men igår upptäckte jag Birdie. Här med en cover på Phoenix 1901. Videon är riktigt bra och alla Harry Potter-fans känner väl igen Luna Lovegood? Jag lyssnade på fler låtar med Birdie och alla är riktigt bra. Hon gör bland annat en riktigt bra cover på Bon Ivers Skinny Love också. Kolla upp den.

Genom att klicka vidare hamnade jag framför några videos av Ed Sheeran. Den här videon är riktigt vacker. Och låten är riktigt bra också.

Nästa video är inte så mycket en video som det är ett foto som sakta blir tydligare. Så är det ju när det inte hittas en officiell video och fans får för sig att de då får göra nåt eget. Det finns gott om låtar av Angus & Julia Stone som det finns officiella videor till men det var denna låten som fick mig att bli lite småförälskad i musiken. Så det jag rekommenderar är egentligen att sätta igång låten, luta sig tillbaka, blunda och bara njuta i några minuter.

http://www.youtube.com/watch?v=bj905HtsB-g

Junip är ett nytt svenskt projekt med Jose Gonzales bakom mikrfonen bland annat. Här fastnade jag lika mycket för videon som jag fastnade för låten. Den är vacker och obehaglig samtidigt. Det är första delen. Andra delen av ”filmen” är en annan musikvideo som man lätt hittar om man söker på Junip på Youtube.

Fyra musikvideos serverade. Varsågod! Lyssna och njut.

Nätter i Prag

På lördag ska jag dra igång en kampanj i rollspelet Vampire the Masquerade. Jag är taggad till tusen och jag vet att mina spelare också är det.

Jag har ju en rollspelsgrupp som är mer en duo än en egentlig grupp. Jag gillar att vi inte är så många. Vi har spelat Mutant: Undergångens Arvtagare ett tag och ska nu dra igång något nytt. Vampyrer i Prag. De kommer båda två börja spelet som purfärska vampyrer som inte har en jättebra koll på den mörka värld de blivit en del av. Jag har hållit enskilda möten med dem för att ta itu med sådant som hur deras invigning, deras blivande till vampyr så att säga, gick till.

Det har gått åt rätt så mycket tid till förarbete. Prag är bara Prag och det är ju inte så lite. Men det är inte mitt Prag. Jag har pluggat kartor. Skrivit om stadens historia så den passar mina ändamål. Skrivit om nattklubbar, kyrkor, gömställen. Jag har skrivit dryga femtio spelledarpersoner. Vissa mer noggrant än andra. Letat bilder och inspiration och imorgon, fredag ska jag sätta mig ner på kvällen med en god öl eller ett glas vin och gå igenom allt en sista gång så det är tipp topp och förberett och i ordning när vi sätter igång.

För skojs skull gjorde jag för en månad sen en liten snabb trailer för grabbarna med bilder jag samlat ihop inför spelet. En slideshow med iMovies standardmusik och så. Inte mycket. Men något lite extra sådär.

Jag har en anan sak också men eftersom den inte är helt spikad än så får den biten vänta lite innan jag avslöjar den.

Det är mycket country nu

Det har börjat en ny tvserie som jag varmt kan rekommendera. Om man gillar country. Och gör man det inte så kanske man blir frälst.

Nashville. Så heter den. De två huvudpersonerna är Rayna James, countrydrottningen som har nått stiltje i både karriär och privatlivet. Spelad av Connie Britto som tidigare spelade den rödhåriga receptionisten i Spin City som Michael J Fox var förtjust i. Och Juliette Barnes, countrystjärnskottet från en strulig bakgrund som tycker att det glittriga paketet som skivbolaget marknadsför henne som börjar sitta illa när hon kan och vill så mycket mer. Spelad av Hayden Panettiere, tidigare känd som cheerleadern med läkekrafter från Heroes.

Dessa, och en massa andra briljanta skådisar/sångare och en bra story och bra musik gör det till en serie väl värd att se. Två av sidokaraktärerna som jag gillar mycket är Scarlett och Gunner. De jobbar på ett countryhak och en kväll med öppen mic får de ett erbjudande… Efter den här sången:

http://www.youtube.com/watch?v=gAI_1FsJ8rE

Vill man inte titta på amerikansk dramaserie men vill njuta av bra countrymusik ändå kan jag alltid rekommendera Country i p4 med Kalle Oldby. Utmärkt lyssning och stor variation på bra musik.

Men jag avslutar ändå med en till låt från Nashville…

http://www.youtube.com/watch?v=zez288nd054

Att göra inför en liten resa

Det finns en massa småsaker att göra innan man ska ut och resa. Det är bäst att ha en liten att-göra-lista eller två.

Jag vaknade idag relativt utvilad och redo för dagens utmaningar. Till frukosten började jag så smått göra en lista på vad som behövdes ses till innan jag lämnar lägenheten för helgen. Saker som -PASS och -KLÄDER var rätt så givna. Men det finns massor av andra små saker som måste fixas.

När jag gick in till skrivbordet för att hämta gamla hederliga pappret och pennan så hade min fru redan varit så snäll och påbörja listan åt mig. Alla punkter på den listan hade jag i mitt försvar redan tänkt på. Utom en… -VATTNA BLOMMORNA. Den hade jag missat.

Än så länge har jag valt ut kläder för helgen och lagt på sängen. Där ligger också de sista av Leonas kläder som hon inte fick ner innan hon gav sig iväg till arbetet. (Ja de är med på listan.) (Och ja det var en av de saker jag faktiskt redan tänkt på.) Passet och våra Zloty är nerstoppade i min väska. Jag dricker fortfarande morgonkaffe, men efter det och jag borstat mina tänder så ska jag fylla vår necessär också.

Sakta men säkert bockas saker av från listan. Även saker som: -DRA UT KONTAKTER och -SE TILL ATT SAKER ÄR SLÄCKTA. Saker jag inte brukar tänka på. Men detta vuxenbeteende vägs upp lite av att detta är morgonens soundtrack:

 

Hög volym, dansande och packande. Sådär ja… Polen nästa.